Kort sagt

Med förhoppning om ett Gott nytt år!

Välkommen 2010!

Ordkunskap

Våges ordförråd utvecklas hela tiden. Ständigt och jämt. Dagligen dyker nya ord upp som vi föräldrar försöker förklara så gott vi kan. Kanske lyckas vi inte alltid:

-"Skall vi sätta på potatisen med en gång när vi kommer hem eller skall vi vänta en stund?" (Camilla)
-"Vi väntar nog en liten stund bara." (Patrik)
-"NEEEJ! Jag vill inte att ni kokar potatisen. Jag blir svartsjuk då!"

Från oss alla

Till er alla: En riktigt härlig och gnistrande Jul!

Camouflerade renar

Ett kort drama i en akt som utspelar sig i Gunneby Nedergård 22/12 kl.19.30:

-"Jag vill inte sova mamma!"
-"Men om du sover nu så kommer tomten fortare. Nu är det bara två nätter kvar."
-"Jag vill krama tomten när han kommer och lämnar paketen. Med sina älgar och vagnen."

Snart 4 år?

Jag visar Våge julkortet som kom med posten idag och berättar att det är från farmor och farfar. Han lyser upp, betraktar kortet noggrannt, konstaterar att det är en tomte på framsidan och hämtar sedan telefonen.
-"Jag vill ringa och tacka för kortet!" En ung, men belevad och världsvan, man som vet hur man skall föra sig.

Stilla natt (dag)

Det bästa ljud jag vet är mina barns skratt när de leker tillsammans. Lugnt och stilla. Inget bråk. Bara glädje.

Mamma - den allsmäktige

-"Mamma, stäng av blåsten!"

Våge uppskattade inte alls vädret som bjöds igår.

Ur form

Vindes feber - min känsla av vanmakt.

Vinde var inte sig lik idag på inskolningen. Han var inte så värst intresserad av varken leksaker eller andra kompisar. Frukten ville han inte ens smaka på. Helst ville han vara i mammas famn. Han kändes varm och sedan hetare och hetare. När vi kom hem någon timme senare kollade jag febern. Termometern stannade på 39,6. Prisa skatteåterbäringen och Alvedon.

Hattstugan

Vi har nu haft tre inskolningsdagar för Vinde på Hattsugan och allt går som på räls. Han verkar verkligen trivas. Jag sitter i en soffa och känner mig helt överflödig. Min roll i detta är att bara finnas där och vara hur ointressant som helst. Som tur är finns det en förälder till där med samma uppgift så vi kan korta tiden för varandra. Han är mekaniker på Borealis så nu kan jag mycket mer om deras skifttider, jourtider, påslag vid helger osv. Jag har också fått ta del av hans bröllopsminnen och vad kalaset kostade. Som sagt, jag behöver bara sitta i en soffa och vara hur ointressant som helst...

Kvicktänkt

Som de flesta små barn finner Vinde det alldeles förfärligt roligt att kasta iväg saker. Så även med dagens kalenderpaket, en småbil. Storebror var inte långsam med att poängtera för mig att Vinde därmed inte gillade sin bil. -"Han gillar den inte för den är orange. Vinde gillar inte orange. Men jag gör det mamma! Jag gillar orange jättemycket." I Våges värld var det så självklart att bilen därmed borde vara hans.

Dagens lucka

De bäst spenderade 35 kronorna någonsin måste tillskrivas en pruttkudde till Våge. Vilken rolig frukost jag haft idag med killarna! Kan knappt vänta tills jag skall hämta hem Våge från förskolan.

Lucköppning

Första paketen är öppnade. Nu har varje morgon och frukost en ny innebörd för pojkarna. Har helt missat att kolla på årets julkalender idag. Hoppas den är bra.

Tacksamhet

Idag känner jag enbart stor tacksamhet över livet. Chocken sedan jag igår krockade med en älg har lagt sig. Nu ser jag bara vilken otrolig tur jag och sönerna hade. Våra skyddsänglar måste ha varit med oss. Inser att balansen mellan total katastrof och nuläget hängde på enbart ett par decimetrar, kanske till och med centimetrar. Inga personskador, enbart frontskador på bilen. Hoppas skadorna på älgen var lindriga eller att jaktlaget hittade det som jag tror var en fjolårskalv. Förundrad över att jag igår, bara några timmar efter olyckan, ändå stod och hade livliga diskussioner med Våge som vägrade borsta tänderna. Så oviktigt i sammanhanget.

I väntans tider

I lördags blev min insändare publicerad i ST-tidningen. I dagens tidning var det ingen som hade gett något mothugg. Vi får se hur det blir i nästa nummer...

Tindrande ögon små

48 stycken små paket är inslagna och upphängda. Fyra förväntansfulla ögon. Adventskalendern dignar av paketens tyngd. Längtan till 1 december.

Uppföljning

På begäran: Igår var jag på Kungälv hos min diabetessköterska. Mitt HbA1c har sjunkit ytterligare och är nu nere på 10 någonting. Enorma framsteg. Syster Karin var helnöjd och jag likaså. Däremot är mina kolesterolvärden/blodfetter helt på tok. Bye-bye Bregott och Hello Becel proactive. Jag fick frågan om jag vaccinerat mig ännu, men det har jag ju inte kunnat. Vaccinet har inte funnits till min grupp förrän tidigast igår. Då fixar vi det nu sa Karin som för övrigt ifrågasatte att jag inte räknats till riskgruppen. Lika många som du frågar, lika många olika svar får du... Lite värk i armen men ännu ingen frossa eller dylikt. Putte Patrik däremot mår inget vidare. Inte pga något vaccin utan det är magen som spökar på många olika sätt. Den senaste HP-filmen muntrade dock upp honom något.

Engagemang

Familjens engagemang ligger just nu på andra viktiga frågor. Därav kommer våra bloggar lite i skymundan. Energin räcker inte riktigt till allt. Inte tiden heller. Det är föräldramöten och skrivelser angående förskolan och skrivelser och möten angående planerat vindkraftverk på Tången. Jag har bland annat skrivit en svarsinsändare till signaturen BLIVANDE MAMMA på ST-tidningens debattsida. Förhoppningsvis kommer den med nu på tisdag.

Intensiv dag

Vi började dagen med att C lämnade blodprov på vc i Kållekärr, sedan begav vi oss i rask takt till Sahlgrenska för lungröntgen på P (vanlig efterkontroll). Både mor och far skulle göra sina bestyr på fastande mage så när vi senare kom fram till Universeum var fika det första som stod på programmet till sönernas förtjusning. Väl inne på U började vi med vattnets väg och Akvariet. Våge var exalterad mest hela tiden. Mycket spännande var att gå på "bengalisk bro" över en fisktank där man också har möjlighet att klappa havet och de invånare som ger sin tillåtlese. Vinde var helt bergatagen av Oceantanken, ett giganstiskt akvarium. Man får lätt känslan av att befinna sig mitt bland fiskarna och hajarna. Efter detta gick vi till Regnskogen. Varmt och fuktigt med mycket att se på. Det är svårt att hålla fingrarna i styr när de små söta aporna kommer fram och är tre decimeter ifrån en. Vindes glada tillrop förändrade dock snabbt scenen. Vi hann också med Kelejdo där det häftigaste för sönerna var att få göra gigantiska såpbubblor. För Våge var nog ändå den största behållningen på Exploraavdelningen. Här kunde man nämligen klättra upp i en riktig lastbil och "köra". Likaså med en riktig polisbil. Lyssnade man noga bland alla vanliga ljud i lokalen kunde man också höra polisbilens sirener som av förståliga skäl var något nertonad.
Efter vårt besök var vi rejält hungriga och åkte till en Thairestaurang. Vinde satt närmast, med ryggen åt, matvagnarna och när en thailändska fyllde på kantinerna passade han på att vända sig om och smidigt smeka henne mitt på rumpan samtidigt som han skickade av ett bländande leende. Det skall till att flörtas i tid! Det lustiga var att de i peronalen hela tiden refererade till Vinde som en flicka. Vi hade inte hjärta att tillrättavisa dem utan spelade villigt med. Som tur var förstod inte Våge riktigt deras starka brytning så vi blev heller inte avslöjade på ett pinsamt sätt. Annars finns det en stor risk när familjens ordningspolis är med.
Med mat i magarna kände vi föräldrar oss modiga och tog en tur till Toys R Us för att studera vilka saker som hade störst dragningskraft på sönerna. Mycket klokare blev vi och utbrotten uteblev. Ibland måste man chansa och denna gången fungerade det!
Väl hemma var sönerna inte svåra att få i säng. P och jag kunde luta oss tillbaka i fåtöljerna och njuta av film.

Orsak och verkan

Igår var vi till vc och vaccinerade Våge. Han är lite besviken över att han fick en sån liten spruta. Han skrek dock som en stucken gris eftersom han tittade just när hon skulle till att sticka honom. Allt var över på ett liteet kick och med ett bokmärke med Skalman i handen var det betydligt lättare att vara tuff. -"Jag fick bara en liten spruta, jag ville ha den stora!". Än så länge ingen värk i armen men desto mer frossa inatt. Alvedon och mammas duntäcke blev räddningen. Idag är humöret och orken som vanligt igen men för säkerhets skull håller vi oss hemma från förskolan.

Övning ger färdighet

-"Hellouw!"

-"Baj, baj!"

-"Ålrajt!"

-"Aj lövv ju."

-"Göddnajt sviithårt."

Är mamma engelsklärare så drillas man tidigt även om uttalet fortfarande behöver finslipas.

I sagornas värld

I Gunneby finns en prinsessa (Camilla) som måste skyddas från drakarna (katterna Lir och Curry) av riddaren med svärd (Våge). Vi gömmer oss i kojan i skogen (under täcket i sängen). Utanför blåser och snöar det ( nästan sant). Nedanför sängen finns ett stort hav. I havet finns det diamanter och randiga fiskar i orange och vitt. Det kommer ett stort skepp med pirater. Prinsessan och riddaren har en skattkista (Våges matlåda med Blixten Mc Queen på). Skatten är popcorn.

Allt medan Vinde sover.

Skönhetsmiss?

-"Mamma, vad har du gjort!?"
-"Vad då, tycker du inte om det?"
-"Nej! Det är ju brunt."
Ibland blir det inte alltid som man har tänkt sig. Ibland får man inte alltid de reaktioner man hoppats på. Idag har jag tonat håret och även om det blev mörkare än avsett känns det i alla fall bättre i kvaliteten.

Vem ska jag tro på?

Ja, du Tomas. Jag hoppas vid min själ att jag inte behöver tappa tron på mänskligheten.

Brustna omfamningar

En vacker, skör titel. Almodovar har enligt mitt tycke lyckats åter en gång. Han får något känsloladdat och smärtsamt att bli något vackert och njutbart. Penelope Cruz förhöjer känslorna. Vilken kvinna!

Innovativ ursäkt

Medans jag är upptagen i telefon passar Våge på att öppna frysen och härja runt. Allt i hopp om att inte bli upptäckt.
-"Vad gör du Våge?"
-"Jag letar efter glass."
-"Men du får inte ta någon glass nu, och för den delen så har vi ingen glass."
-"Men jag är så trött i benen, jag behöver ha glass!"

Filmtips

Jag älskar konspirationsfilmer. I alla fall bra sådana. Ett utmärkt exempel är senast sedda film: State of Play med bland andra Russell Crowe, Ben Affleck och underbara Helen Mirren i rollerna. Eftersom jag hade förmånen att få umgås med fina Margaretha igår kväll ägnades i stället dagens förmiddag åt denna film medan vinden ven utanför och Vinde sov. Känns ändå alltid lite konstigt och "fult" att se på film när det är ljust ute. Ljust och ljust för den delen.

Utökning

Skaran av besökare på Imse Vimse caféet var utökat idag. Äntligen hade jag lyckats övertala Oskar att komma med Love. Förhoppningsvis kommer de med även nästa vecka. Love verkade i alla fall väldigt nöjd och Oskar sjöng gladeligen med i alla visor. Dagens tema var Alice Tegner och Elsa Beskow.

Hårfint

Jag har en nära vän som arbetar på en fastighetsbyrå. Med anledning av detta kan man varje vecka se henne i GP:s bostadsbilaga. Idag till frukost visade jag bilden, som är ganska liten till formatet, för Våge och frågade om han såg vem det var. Jodå, visst såg han vem det var: Han sa namnet och lade till: -"Hon har borstat håret." Väninnan skrattade hjärtligt åt kommentaren. Till saken hör också att det är en ganska gammal bild så väninnans frisyr har ändrat både form, längd och färg. Men visst är det väl också så att håret borstas en extra gång inför en planerad fotografering.

Nytt och nött

I lördags var det barnmarknad i Ljungskile. Självklart var jag där. Sålde själv för över tusenlappen och tjänade då 721:- för att vara exakt. Köpte Djungelboken på VHS, ett par äkta crocs, ett par shorts och en T-shirt till Våge. Allt gick på endast 35:-, för att vara exakt. Jag gillar barnmarknader!

Aaaatjo!

Våge stod bakom Patrik och behövde plötsligt nysa. Och nös gjorde han. Ordentligt. P blev alldeles blöt på bakbenen och suckade högljutt.
-"Prosit säger man!" sa Våge en aningens förnärmad.
Kunskap om vardagligt hyfs har han, om än vid väl valda tillfällen.

Djurvänner

Idag passade det bra med ett besök på Emmaus lantgård i Uddevalla för att hälsa på djuren vilket vi påannonserade för Våge lagom till frukost. Istället för ett glatt rungande ja slog han sig för pannan och utbrast: -"Inte nu igen!". Vi var visserligen på Nordens Ark för precis en vecka sedan, men på Emmaus har vi inte varit sedan i somras. Besöket som faktiskt blev av, trots Våges spontana första reaktion, var uppskattat av alla fyra i familjen. Till min stora förtjusning har de just nu ett gäng kaninungar. Helt bedårande. Grisen Pigge som "jagade" oss i somras för att få lite fika låg och snarkade högljutt i sin box till sönernas förtjusning. Vi har allihop försökt härma honom. Patrik kom närmast.

Dagens Våge

Som ni säkert redan vet är jag extremt ljuskänslig eftersom jag saknar viss pigment i ögonen. Trots att jag hade på mig solglasögon idag när vi var på väg till förskolan fick jag en nysattack.
-"Mamma, om man är förkyld ska man vara hemma och vila sig!"
Tack för ordinationen Dr Kjellman. Synd bara att det inte hanns med någon vila idag.

Samvete

Jag tror på mänskligheten (oftast i alla fall). Jag vill tro på mänskligheten. Jag vill tro gott om människor (i alla fall innan de bevisar motsatsen). Min tro har sats på prövning de senaste dagarna. I torsdags eftermiddag var Våges nästan nya gummistövlar borta. Vi såg dem på morgonen på Våges plats och han hade inte använt dem under dagen. Hmm, var kunde de vara? Jag och en ur personalen letade i Våges hemvist, vi letade i den andra hemvisten - inga stövlar. Ja, ja det var inte mycket att göra. Personalen skulle fortsätta leta. Jag tänkte att på tisdag när vi kommer tillbaka kommer de att ha kommit fram, men nej så blev det inte. Vi vände upp och ner på allt i båda kapprummen en gång till (ja, vi tittade i torkskåpen denna gången också) utan resultat. Jag åkte hem och skrev en lapp om att Våge saknade sina stövlar, letade upp en bild på internet och klistrade in så alla visste vad de skulle leta efter. Lappen sattes upp i dörrfönstret på förskolan och ser man på. Efter ytterligare ett dygn dök de upp. Helt plötsligt fanns de i kapprummet på ett ställe där vi är flera som har letat... Vad som ligger bakom får vi kanske aldrig helt rett ut men kanske hade ett samvete något finger med i spelet? Vi är hur som helst glada över att inte behöva köpa ett par nya stövlar!

Naturbarn

Lyckan har varit stor för Våge idag. Måndag innebär att det inte finns några som helst förpliktelser. Ingen förskola. Ingen inbokad aktivitet. Inga tider att passa. Idag har vi bara hållt oss hemma och det innomhus hela dagen. Utanför har det varit regnigt och kallt men inomhus har det varit varmt och skönt. Med andra ord har store herr V kunnat gå i bara kalsongerna heeeela dagen. Mamman har inte ens brytt sig om att tjata om några kläder. Hallelulia!

Vankelmodig

Ena stunden längtar jag tillbaka till jobbet, andra stunden vill jag aldrig jobba mer. Vill bara vara hemma och njuta av mina söner så länge jag kan. Ena stunden vill jag tillbaka till Ucklumskolan, andra stunden vill jag prova något nytt. I fredags var jag på personalfest med största delen av kollegiet på "min" skola och så mycket vet jag att vi alltid har trevligt tillsammans vid sådana här tillfällen. Det blev lite nostalgiskt och jag fick tränga bort känslan av att det var sista natten med gänget. Särskilt när det var ett kärt återseende av en nära kollega som numera jobbar på en annan skola. Temat för kvällen var "Cowboy och indian" där jag fick pris för min utklädnad till squaw. Ett pris som jag får gömma för att behålla som minne innan mannen äter upp det: en burk vita bönor. Tack arrangörer, vänner och kollegor för en trevlig kväll!

Terapiresa

När vi under sensommaren och in på hösten har varit ute i skogen och plockat svamp har Våge nästan varje gång vid något tillfälle stelnat till och frågat: "Vad var det? Jag tror det var en uggla. Jag är rädd!" Vad han fått denna uggleskräck ifrån är för oss en gåta. Idag tog vi tag i saken och åkte till Nordens ark med främsta syftet att se så många ugglor som möjligt i avvänjningssyfte. Jag tror att det funkade. Vi har sett berguv, slaguggla, lappuggla och fjälluggla. Inte bara sett utan studerat i kikare. Alla andra djuren fick vi som bonus. Det enda djur vi inte fick syn på var uttern. Den har å andra sidan aldrig visat sig för mig på NA. Över fyra timmars promenad gav oss härligt rosiga kinder. Väl hemkommen efter ett glas rödvin till maten blossar de rejält. Vindes största behållning var utan tvekan fåren. När de bräkte och han härmade var lyckan inte att ta miste på. Han var annars den förste att se Amurtigrarna. Han gjorde oss andra uppmärksamma genom att säga maooo, maooo upprepade gånger. Frågar du Våge var nog höhoppning det tuffaste. Man klättrar upp en våning och hoppar sedan ner igen genom en lucka i golvet och landar i ett mjukt hav. Synd bara att delar av havet följt med hem - helt omöjligt att borsta av. Det fick det vara värt!

Därför har man katt - del 3

Kurrrrrrrrrrrrrrrrrrrrrr.

Därför har man katt - del 2

(Eller någon kanske föredrar att säga därför har man inte katt). I morse gick sönerna ner till barnkanalen med Patrik som hade försovit sig och hade bråttom. Så bråttom att han missade en liten krabat på hallmattan innan han rusade ut till bilen. När det ljusnat lite mer efter ca 20 minuter ropar Våge på mig: "Mamma, du måste komma NUUU! Det ligger en död mus på golvet! Den har hål på rumpan." Hål på rumpan? Det här blir något nytt, tänkte jag, men föreställde mig några bitmärken. Väl nere ser jag en halv mus ligga i en pöl av blod. Hela rumpan är alltså uppäten. Usch, jag hatar verkligen att ta hand om resterna från katterna. Varför kan de inte äta upp hela skiten? Vanlig kattmat kan de minsann proppa i sig hur mycket som helst. Medans jag står och tittar på eländet och funderar på hur jag på bästa sätt skall ta bort kvarlevorna står Våge bredvid och inspekterar noggrannt. "Mamma musen har tjocka hår på kinden." Ja, det kallas morrhår svarar jag. "Mojjonhåren", provar V. Nej, moRRhår. "Morrhår", svarar V. Perfekt, nu har vi tack vare katterna också fått ytterligare ett ord till V:s ordförråd. Man får la tacke!

Vilket blev nu det bästa sättet att ta bort "musen"? Svaret är att jag inte vet ännu. Än så länge har strutsen stoppat huvudet i sanden, funderar vidare och längtar tills Patrik kommer hem

Därför har man katt - del 1

Det är inte bara jag som har fått kalla fötter i det senaste vädret. Inatt roade sig Curry kungligt med en stackars mus som letat sig in i husvärmen.

Lisa

En bra bok är som balsam för själen och välbefinnandet.

Från katastrof till succé

Häromdagen gjorde jag köttfärssås till middag. Det har man ju gjort ett antal gånger i sitt liv så jag tyckte det var dags att frångå mitt vanliga recept och experimentera lite. Gott men annorlunda sa mannen som för övrigt tyckte att den smakade anjovis. En köttfärssås som smakar anjovis anser jag vara ganska misslyckad även om Patrik fortsatte att hävda att det var gott. Vinde njöt och Våge matvägrade så där var det 1-1. Jag kastade in handduken och sa att jag aldrig mer skulle laga mat i det här hushållet. Idag plockade jag upp den och det blev skinkinnerfilé med Cheriepotatis, gräddsås och skärgårdssallad. Även om Våge fortsatte sin matvägran och bara åt potatis så blev det gott, och att jag själv blir nöjd hör inte till vanligheten. Potatisen i sig är ju gudomlig, men med såsen till kan jag bara konstatera att det blev lyckat.

Barfotabarn

Hittills har jag gått barfota i ett par ballerinaskor, men idag var första dagen som ett par strumpor togs på. Hösten och dess kyla har kommit.

Ringar på vattnet

Det sker små förändringar i hemmet på Nedergård. Små förändringar som leder till andra små förändringar. När Vinde fick "ny" säng så behövde han ett nattduksbord osv. Resultatet blev en tur till IKEA igår. Vi började med ett besök i restaurangen för att behålla det goda humöret besöket igenom och vi lyckades skapligt. Våge ville hela tiden leta upp Toyotan och åka hem vilket han mycket villigt talade om för oss hela tiden. Vinde var skapligt nöjd så länge vagnen han satt i var i ständig rörelse. Hur som haver var dagens roligaste händelse när Våge och pappa var färdiga med ett toalettbesök och på vägen ut möter en annan pappa med en son i handen som är på väg in. Då kilar Våge fram och petar med sitt pekfinger i pojkens mage samtidigt som han glatt utbrister: -"Ha, ha, den killen är också kissenödig!".

Uppmärksamhet

Inget undgår Våge. Han är fullt medveten om att pappa rakar sig varje dag innan han åker till jobbet, men låter det växa och frodas på helgerna. Idag kommer pappa hem från en Skåneresa som varat i flera dagar. Sista dagen innebar grovarbete på en fabrik/bruk/whatever så morgonrutinen avkortades. Väl hemma hos familjen igen är nästan det första Våge säger: -"Men pappa, du måste ju raka dig när du är på jobbet!" Med betoning så att det låter ungefär som att Hur f*n ser du ut? Har du verkligen visat dig ute bland folk så där? Han kan inte ha fått det från mig, för jag såg ju till att han hade tredagars på vårt bröllop.

Smicker

En av de roligaste komplimanger jag någonsin fått yttrades av vännen Susanne nu i helgen. Vi diskuterade hår och jag beklagade mig över hur mjukt och fint mitt är varpå hon känner på det och spontant utbrister: -"Men du känns ju som en kanin". Jag älskar ju kaniner och tog det naturligtvis därför som en komplimang. Ända tills jag efter några minuter var tvungen att försäkra mig om att det inte var en utsleten Lisebergskaninspäls som miljarders barn och annat löst folk tallat på som avsyftades. Jag kunde fortsätta vara glad.

Farligt med dataspel?

Jonas - min gamle kursare från Pedagogen talar i radio om dataspel:
http://gransoverskridandeonlinespel.blogspot.com/2009/10/gro-forskare-i-radio.html

Ett steg fram, två steg bak?

Ibland blir jag matt. Så matt och paff att inte ett ord kommer över mina läppar till rätt person. Idag när jag hämtade Våge på förskolan var ett annat barn på väg hem samtidigt. Hon kommer ut först genom dörren och skuttar snabbt iväg. Våge hänger på men hinner aldrig ifatt. Detta gör honom moloken. -"Mamma, pappa väntar alltid. X (som vi kan kalla henne) springer bara iväg." Mamman till X måste helt ha missat de senaste årens genustänkande för hon tittar på Våge, vänder sig till mig och säger:
-"Det är inte lätt att vara kille och bli slagen av en tjej." Tyvärr helt utan humor. Jag såg ingen som helst glimt i ögat. Henne skall jag träffa på många föräldramöten och andra tillställningar framöver... Det är inte lätt att vara kille och bli slagen av en tjej.

Snusande

Från Vindes rum hörs ett förnöjt snusande. Han verkar trivas bra i sin nya säng.

Social helg

Fredag kväll tillbringades med grannarna och ägnades åt Canastaspel med trevligt umgänge. Tyvärr vann männen med 2-1. Lördag sen förmiddag kom två mammor med barn från Våges föräldragrupp. Även några syskon var med så vi var ett ganska stort glatt gäng som umgicks. Lugn och ro var inte de första orden man kom att tänka på, snarare livat och trevligt. I dörren på väg hem vid 18.00-tiden avlöstes dessa gäster av lillebror med familj för en spelkväll. När barnen lekt och nattats kom När och fjärran fram och därefter spelade vi Galenpanna. Många skratt blev det. Sent sänggående och tidig söndagsmorgon. Idag har jag och Lina varit på intervallträning och efter det umgicks våra familjer hela dagen igen. Vi hjälptes bland annat åt med att vara bärhjälper för varandra. Numera står Vindes, för honom, nya säng på plats i rummet. Karlarna var svettiga efteråt så jag är glad att vi inte ens försökte jag och Patrik. Att få upp den på släpet när den skulle fraktas hem räckte för min del - den är riktigt tung! Barnen har verkligen fått leka av sig alla helgens dagar och torde vara tömda på energi. Våge somnade sött ikväll men Vinde är fortfarande vaken...

Glädjeämnen

När jag kom hem efter träningen idag stod maten framdukad på bordet. Det var bara att sätta sig ner. Under lunchen berättar Patrik vad Våge sagt när jag var borta:
-"Pappa, det är inte roligt att leka med dig! När kommer mamma hem?"
Jag som är föräldraledig, och tillbringar mer tid med Våge än vad Patrik gör, brukar bara få höra och se hur fantastiskt roligt det är när pappa kommer hem på eftermiddagarna så det var en trevlig omställning för mig!

Bestar i skogen

För några dagar sedan drog hela familjen ut på svampjakt på nya jaktmarker. Vi drog oss bort mot ridhuset och de naturstigar som finns i området. Dock hade tiden runnit iväg så det var inte så långt kvar tills det skulle börja mörkna. Därför genade vi över en av hästhagarna och tog oss bara rakt in i skogen. Dit skall i alla fall inte jag återvända. Någonsin. Där inne i den vackra skogen fanns det odjur. Inte bara ett utan hur många som helst. För oss var dessa varelser okända men vi har lärt oss att de går under namnet älgflugor. Vidriga, platta varelser som ser ut som en spindel med sex ben och vingar. Och fy f*an vad de var svåra att bli av med. De dj***arna fanns i Vindes hår, i mitt hår, i kläderna. På bara några sekunder fanns de överallt. Jag är förundrad över att jag behållt förståndet någorlunda och inte blivit helt och totalt skogstokig.

Wild and Crazy

Nere på vårdcentralen träffade vi en av Våges förskolefröknar på Trollsländan. Våge kallar henne Lott-Lott men hon heter egentligen något helt annat. Det var ett kärt återseende för oss alla. Vi hade så roligt att personalen kom och bad oss vara tysta. Det fick mig att känna mig lite wild and crazy och rebellisk. Som småbarnsförälder är man van vid att själv be om sänkning av ljudnivån. Vi trodde att vi var de enda som var kvar, och det tror vi fortfarande. Det var nog bara damerna som jobbade där som var trötta efter en lång dags slit.

Det var som tur var ingen öroninflamation på Vinde. Däremot var han mycket röd i halsen. Prover togs men de gav inget utslag så ordinationen är smärtlindring i förebyggande syfte inför sänggående.

Vårdcentralen tur och retur

I nästa vecka har jag ett läkarbesök på Kungälv igen och inför detta skulle diverse blodprov tagas på närmaste vårdcentral. Därför har Våge, Vinde och jag varit i Kållekärr på förmiddagen. Kom vid elva-tiden så vi säkert hinner få iväg dina prover svarade sköterskan när jag ringde och frågade om man behövde beställa tid. Vi var där 11.03 och fick först beskedet att de stängde kl. 11. Som tur var gick hon som satt i kassan och kollade om de kunde ta en patient till, och de kunde de som tur var! Så olika tolkningar man lägger i olika begrepp. I min värld betyder 11-tiden att jag skulle kunna komma fram till 11.15 utan problem. Varför sa inte människan bara att de stängde klockan 11?

Nu är det så roligt att vi tre skall genomföra samma resa en gång till om några minuter. Tror att Vinde har åtminstone ett öra som värker. Mycket skrik i natt och gråt även mitt i sovstunden på dagen gör mig misstänksam.

Våges djupsinne håller i sig

I eftermiddags var vi och fikade hos mormor i Myggenäs. När det var dags att åka hem hjälpte hon Våge med ytterkläderna. När han sitter i hennes knä kommer:
-"Mormor, jag vill inte tappa dig. Du får inte dö."
Inte ett öga var torrt på oss vuxna i den hallen. Han har uppenbarligen mycket att fundera över och bearbeta nu käre Våge trots sina unga 3,5 år.

Önskelistan är påbörjad

1 oktober började nedräkningen:
Våge:-"Mamma jag vill jättegärna ha en spis. En röd spis. Det vill jag jätte, jätte gärna ha."

En klassisk röd från Micki blir nog bra till jul. Frågan är bara hur i all sin dar den ska få plats i Våges rum.

Stora ämnen - liten kille

Jag håller på att spänna fast Våge i bilbarnsstolen när han fast och stadigt tar tag i min arm och med allvarlig ton säger:
-"Mamma jag älskar dig så mycket så du får inte dö!"

Mjölkbad

Undrar hur mycket av den mjölk som köps in till familjen som faktiskt dricks upp och hur mycket vi torkar och torkar och torkar.

Vem/vad regisserar dig?

Vem/vad regisserar mig?

Tappat fokus

Om man har diabetes typ1 kan man gå ner 4 kilo över en natt men man mår inte så bra... Jag har satt kissrekord i natt. Idag blir det nya tag - så här kan vi inte ha det. Nederlaget var väl ganska väntat, nu skall det dock åtgärdas snabbt!

Surprise!

Listan börjar bli lång här hemma över oväntade saker. Nästan allt har vi Våge att tacka för det. Igår när jag pratade med min väninna i telefon välte helt plötsligt vardagsrumsbordet med min inte helt avslutade tekopp på. Gissa vem som förvånat kikade fram under bordet och sa: -"Jag vill inte göra så mer mamma."

Det är aldrig långtråkigt på Nedergård!

Drama, drama, drama

Inom loppet av en timme igår skaffade sig Våge tre plåster här hemma. Två när han ramlade i trappan och skrapade ena knät, ett när han inte hann dra undan foten för dörren och skrapade hälen. Därför vart jag inte särledes förvånad när hela handflatan var omplåstrad när jag skulle hämta honom på förskolan idag. Man hade varit på utflykt i skogen och på hemvägen gick det lite för fort i nerförsbackarna med hala stenar. Till en början hade det gått bra men när blodet började framträda ökade gråten desto mer. Våge - the dramaqueen.

Attans

Jag vill inte slå upp ST-tidningen och se att de har rea på våra fåtöljer på möbelhuset i Kungälv...

Ett skepp kommer lastat

med vad då? Ett gäng söta huliganer... En stackars tvättkorg kan få stå ut med mycket hos familjen Kjellman.

Ägget är kläckt

Familjen har under ett par dagar haft flitig bevakning av ett "Dinosaurieägg". I morse var det så färdigkläckt och en gul liten varelse har tillkommit. Våge har varit mycket exalterad. Rekommenderas. Väl spenderade pengar. Just nu kostar de bara 15 spänn på Humlan.

28/9-09 Hela dagen

Vad är det för en dag?
Är det en vanlig dag?
Nej, det är ingen vanlig dag,
för det är Kerstins födelsedag!

Hipp, hipp Hurra, hurra, hurra!

28/9-09 kl 06.32

-"Mamma, jag tror inte att det är morgon. Det är så mörkt här i Gunneby, på jorden." (Våge)

Vem är ensam?

är en pjäs om stora känslor. Ett litet relationsdrama för de små som familjen hade nöjet att se på Fregatten i lördags. Föreställningen bygger på Stina Wirséns bok med samma namn. Nallen är ledsen. Hon är ensam fast hon inte vill. Jag behöver en kompis, tänker hon. Hon ringer till fågel – men fågel ska åka till sin farmor. Hemma hos katten svarar ingen. Kanin och rosa Nallen leker redan med varandra men hon får inte vara med. Vad ska hon göra? Pjäsen fångar både det svåra och komiska i situationen och skillnaden mellan ofrivillig och självvald ensamhet, vara ensam fast man inte vill – vara ensam för att man vill. Båda sönerna var absorberade och skrattade högljutt vid flera tillfällen. Även mamman var nöjd. Pappan tyckte att det var så där, han hade hellre sett att hela familjen var ute och paddlade eller tränade eller gjorde nåt annat viktigt. Jag tycker att det var just något viktigt vi gjorde - tog del av den kultur som Fregatten så fantastiskt erbjuder!

Bilderna är tagna från Google.

Bert Karlsson

Säga vad man vill om denne karl, men viss underhållande humor har han. Igår var han med i morgonpasset i P3 och hans skratt smittade av sig. Han verkar helt totalt galen. Bland annat berättade han om små hyss han kan ha för sig i matvarubutiken. En gång såg han en "husmodertidning" ligga i en kundvagn och stoppade snabbt in en Fib Aktuellt under. Gissa om det blev röda kinder och snopna miner i kassan när varorna skulle upp på bandet... Jätteroligt! Dessutom visade det sig att han och min svägerska har något starkt gemensamt. Båda avgudar de Winnerbäck. Där ser man. Jag skall påminna henne om deras likhet så ofta jag orkar och har lust! Fniss.

Hur tänkte de nu?

Min tyska sträcker sig till campingtyska. Jag hade bild istället i grundskolan så jag är autodidakt i ämnet genom mina somrar på Tjörnbrons camping. Jag kan välkomna och säga hejdå, ungefär. Men så mycket begriper jag att "German pussy" av Rammstein inte lämpar sig för små att höra och definitivt skall inte alla på denna jord se deras video till låten. Ren och skär porr om man får tro det man hör på radio. Ni kan ju avgöra själva på youtube. Hur tänkte de nu då? Vad är det de sjunger i sin text? Upplys mig gärna. Framför allt du min kära lillebror som höjer dem till skyarna.

Nytta med glädje

Det var så dags för en ny tandborste till Våge. Han är en kille som inte gillar förändringar så jag var beredd på en fight. Döm av min förvåning när han blir superglad och bara jublar och älskar den nya i grönt med krokodil på. Det är väl det som är en del av tjusningen - precis när man tror att man vet var man har dem så överraskar de.

Nu börjas det

Har hittills haft det så lätt vid varje påklädning. Våge har accepterat allt. Idag vände det, men förhoppningsvis var det bara tillfälligt. Tog fram en tidigare favorit med bilar och lastbilar på och började krångla den över huvudet:
-"Nej, inte den gröna! Jag gillar röda tröjor."
I och för sig ett bra färgval som han klär i. Medveten 3-åring.

Kändisliknelse

Förr fick jag ofta höra att jag var lik Lisa Ekdal (Vem vet). Efter att ha provat ut ny, svart, baddräkt är det bara att konstatera att den "kändis" som jag utan tvekan numera är mest lik är Barbamamma.

Rå fisk

Jag var på födelsedagsfirande hos min kära väninna Ingrid i måndags. Hon bjöd bland annat på Sushi och jag hade glömt hur förbannat gott det är! Det får nog bli det här hemmavid på fredag tillsammans med ett glas torr champagne. Fredagslängtan är stor.

Har Våge något stort att berätta?

Våge kelar väldigt mycket och väldigt hårt med familjens katt Lir och får uppmaningen av sin mor att ta det lite lugnare:
-"Men jag älskar ju henne så mycket! Och så älskar jag mina barn också, så mycket, så mycket."
-"Vilka är dina barn då?"
Total tystnad
-"Vad heter dina barn då Våge?"
Fortfarande total tystnad.

Sedan dess har ämnet inte kommit på tal mer.

Två män i sängen är en för mycket

Jag har med lätthet haft tre män i sängen. Flera gånger det senaste faktiskt. I natt hade jag två och det var verkligen en för mycket, till och med två för mycket. Det började med att Våge kom inrusande och var kissnödig, sedan ville inte han gå tillbaka till sitt rum. Sängen är stor nog och Patrik är i Skåne så det borde inte vara några problem. Det är bara det att han helst vill ligga kloss an, så nära som det bara går. Det hade väl också kunnat gå an om han bara låg still. Hans Duracellben är inte stilla ens i sömnen. (Vanligtvis ligger Våge närmast sin pappa och Vinde närmast mig.) När vi väl kommit oss till rätta var det så dags för Vinde att protestera högljutt. Han gav sig inte. Han skulle bara ammas. I detta väcker han sin storebror och så börjar allt om på nytt igen. Sällan har jag önskat att få ligga helt ensam i min säng som i natt. När det började ljusna ute är jag inte säker på att jag slocknat ens för några minuter. Antagligen har jag väl det, men det kändes som om natten varit totalt sömnlös.

Gårdagen

Igår genomfördes ett tandläkarbesök utan konstigheter. Vinde var med och höll låda. Sedan var det lunch hos mor. Hon hade gjort en gryta med falukorv, lök, äpplen och russun och den var himmelsk. Både jag och Maggan, som också var med, bad om receptet. Lite Romeo hann vi med innan jag begav mig hemåt för att stoppa killarna i säng. Det gick förvånansvärt lätt. De somnade snabbt och jag kunde ha ett över en timmas telefonsamtal med en kär väninna. Vet inte när jag talade så länge i telefon sist.

Egen tid

Mina killar har varit och lekt med andra killar hos en familj idag, så efter vattenintervallpasset passade jag på att göra ärenden på torget. Första gången på länge jag var där utan sönerna. Första gången på länge som jag kunde koncentrera mig till fullo på det jag var där för att göra. Jag ordnade en present till min väninna som fyller år i morgon, jag provade ut en baddräkt, jag köpte träningskläder och en blus till mig själv och ett gäng strumpor till Våge. Han tämligen äter upp dem på förskolan. Flitigt slits sulorna på flitiga fötter.

Skogens guld

Än finns skatter att finna.

Syskonkärlek är...

... att upptäcka att lillebror lånar sin säng utan att fråga om lov och tycka att det är helt okej, och sedan leka tyst i samma rum så att lillebror inte vaknar.

Lycka är...

... att få leka ostört i storebrors rum och sedan helt på egen hand krypa upp och somna i hans säng när man blir trött.

Dansk bil till salu

Har precis avslutat och tagit hand om disken efter frukosten med sönerna. Har ni någon aning om hur kladdig och svåravtorkad en legobil blir när den doppats i yoghurt?

Under ytan

Har varit på vattengymnastik på Sundahallen idag där jag sänkte medelåldern rejält, men jag som lyssnar på ring så spelar vi och löser melodikrysset kände mig som hemma. Många bleka och svulstiga kroppar kämpade på i sitt eget tempo och njöt av varm bastu och samspråk efteråt. Skönt och roligt var det. Var dock lite orolig att blodsockret skulle sjunka under passet och jag med det, men det gick bra. En banan före och en banan efter - och hela tiden bra värden.

Diabetesnytt

Var hos min diabetessköterska Karin på Kungälv igår. Hon var mycket nöjd med mina framsteg. HbA1c-värdet hade sjunkit till 12 vilket är bra gjort på tre veckor. Heja mig! Dessvärre var det en del proteiner i mitt urinprov så det får vi fortsätta ha koll på. Bra övertryck, men något högt undertryck.

Bröderna vampyr

Ända sedan jag för första gången hörde Marcus Krunegårds låt med frasen "Jag är en vampyr, jag suger och spyr" har jag skämtsamt refererat till Vinde och hans amning. Numera kan vi även ta Våge under epitetet vampyr. Idag har han i ren frustration över att inte få den leksak han ville ha just i den stunden tagit till tänderna och bitit en förskolekompis. Riktigt hårt. Trots kläder gick det nästan hål på huden. Inte bra. Inte bra alls. Han har dock försäkrat att han inte vill göra så någon mer gång. Vi får väl se. Jag hoppas innerligt att han kan leva upp till det.

Rice and curry

Det blev en familjeutflykt till Trollhättan igår eftermiddag. Patrik fick sålt en massa segel och skulle leverera allt till köparen. På väg upp pratade vi om indisk mat men jag sa att jag inte gillar det nåt värst och inte lämpar det sig för barnen heller så det fick nog bli något annat. Väl i staden går vi förbi "Bombay" och båda föräldrarna sneglar på varandra. Vi var modiga och slog till. Det blev tre olika rätter med tre olika nanbröd till. Allt var fantastiskt gott och alla blev mätta! En av rätterna var för stark för Våge, annars gillade han allt. Vinde älskade brödet. "Det är skönare lyss till den sträng som brast än att aldrig spänna en båge". Våga - Vinn. Pröva dina förutfattade meningar och du blir rikare.

På väg ut ur restaurangen vänder sig Våge till vår sevitris:
-"Kul att ses!"

Nu har det hänt!

090914 tog Vinde sina första steg.

Pappa ringer upp

RIIIIING
- "Hej, det är Våge!"
- "Hej Våge, det är pappa!"
- "Har du köpt kajaker nu?"
- "Nej, det har jag inte."
- "Du måste göra det då! (Här gör Våge sin allra argaste min och lämnar resolut över luren till mig. Nu var det slutdiskuterat, Våge hade sagt sitt och hade inget mer att tillägga).

Dagens telefonsamtal

-"Mamma, jag har ingen paddel!"
-"Nej, det har inte jag heller. Inte Vinde heller. Det är bara pappa som har."
-"Pappa har två kajaker. Det är orättvist. Jag vill ringa till pappa NU!"

-"Ja, det är Patrik."
-"Alla vill faktiskt ha kajaker. Du måste köpa det nu, pappa! Annars är det orättvist!"
- "Eh, jaha? Har dagen varit bra annars Våge?"

Konsten att se sin egen roll

Efter lördagskvällen fanns det en hel del chips kvar i föräldrarnas påse vilken de tyckte att de gömt på ett bra ställe. Kanske hade de gjort det också, men Våge överlistade dem. Stora delar fanns utspridda på golvet när han ertappades.
-"Vad har du gjort Våge?"
-"Jag har inte gjort något. Det var påsen som spillde!"

Ture blåser bort

Här är Ture! Och hans hund som heter Hej! En dag går de bland gräs och moln en liten promenad. Men Hej vad det blåser på den promenaden. Ture blåser bort över stora Världen. Ända upp till stjärnorna, men sen vill stora blåsten inte blåsa längre. Ture och Hej faller.... hela vägen ner. Vilken tur. Dom landar precis vid lilla huset och lilla goa middan och lilla sängen där Ture och Hej ska sova.

Så kan man sammanfatta boken (av Anna-Clara och Thomas Tidholm) och lördagens teater (fritt efter boken) som jag och Våge var och såg på Kulturhuset Fregatten i Stenungsund. En modig skådespelare vid namn Mårten Hedman stod på scen, tillsammans med dockor och ett dockhus, och underhöll både liten och stor i publiken. Scendekoren var imponerande. Så många fiffiga och enkla lösningar för totala miljöombyten. Besöket var mycket uppskattat. Våge uppslukades av, och sögs in i, teatervärlden. Nära till alla känslor. Efteråt kändes bara stor och ren lycka. Hos både mor och son.

Jag - en vinnare

Inte nog med att jag så sakteliga har kommit gång med någon form av träning, vilket är en vinst i sig, så går mitt namn att läsa i dagens GP när jag är en av vinnarna till en trisslott i Jubileumschansen. Vem vet vad den skrapningen kan inbringa... plötsligt så kanske det händer!

Mina senaste investeringar

1. Terminskort på Ashtangayoga på torsdagar.
2. Årskort på Sundahallen - nu blir det simma av så fort tillfälle ges och intervallträning med våtdräkt på söndagar.

Summa kardemumma har jag investerat i min egen hälsa!

Nerver av stål

Jag trodde att jag var ganska fullfjädrad och hade nerver av stål med tanke på alla år i skolvärlden med stora klasser. Jag kan numera säga att jag är fullfjädrad när jag kommer tillbaka efter min föräldraledighet. Ett par dagar med äldste sonen så är man ordentligt prövad. Undrade var det var för oväsen i vardagsrummet och går dit. Hittar Våge ovanpå vårt lilla bord med glasskiva där han gladeligen studsar upp och ner. Ända tills han ser mig.
-"Vad gör du?" utbrister jag med hög stämma.
-"Jag vill inte göra så mer, mamma."
Nej, det skall du ha klart för dig att du aldrig ska göra mer min son.

Ett géni i familjen?

Dagens morgon:

-"Pappa, du måste väl inte jobba idag?"
-"Jo, det måste jag tyvärr."
-"Jag vill inte det!"
Små fötter trampar iväg från köket till hallen.
"Klick."
Små fötter återvänder till köket.
-"Nu har jag låst dörren så du kan iiiinte joooobba!"
Våge tyckte själv att hans idé var genialisk.

Tänk om det vore så lätt

En tidig morgon i Gunneby:

-"Pappa jag vill inte att du ska åka till jobbet! Jag vill leka med dig.
-"Men jag måste åka och jobba, annars får vi ju inga pengar."
-"Jodå, vi kan köpa pengar!"

Vad är Ashtangayoga?

Ashtangayoga definieras ofta som en idrottslig, fysisk och dynamisk form av yoga. Detta är utan tvivel sant om man tänker på hur krävande och imponerande övningen är och på att den ger ökad muskelstyrka, hälsa och livskraft. Ashtangayoga är dock mycket mer än en övning som tänjer och stärker kroppen.Genom medveten andning, yogaövning, blickfokusering och koncentration kan man utveckla en god kroppskontroll, kontroll över sinnena och en medvetenhet om sitt inre. Enligt Sri K. Pattabhi Jois är ashtangayoga en stig som leder oss till ”den ande som finns inom oss” eller vår verkliga natur.Ashtangayoga betyder åtta delar, som Rishi Patanjali skrev i aforistisk form i sitt verk Yoga Sutra för ca 2 000 år sedan. Hans texter baserar sig på ännu äldre texter, Veda, och den kunskap som har överförts muntligt från guru till elev. I ashtangayoga kombineras flera sorters yoga som klassificerats inom yogaundervisningen. Den är till 99 procent praktisk övning bestående av ställnings- och andningsövningar samt en förmedling av en attityd som är gynnsam för yogautövaren (yama och niyama). Yogateorin som kan studeras i sin mest äkta form i heliga skrifter är bara en bråkdel av övningen. Böckerna visar oss yogans väg, men praktisk tillämpning är det enda sättet att rena kroppen och sinnet från blockeringar för att aktivera de fysiska, mentala och andliga resurserna samt för att uppnå inre frid och lycka.Att kombinera andning och ställningar med vinyasa-teknik samt att dra samman muskellåsen (mula bandha och uddiyana bandha) åstadkommer att hela kroppen värms upp, vilket gör det behagligt och tryggt att tänja kroppen. Värmen och svettningen sätter igång en omfattande reningsprocess i vilken de inre organen, musklerna, nervsystemet, hjärnan och sinnena deltar.

"Gör dina övningar och allt sker." - Sri K. Pattabhi Jois

Effekter av ashtangayoga
Ger fastare och mjukare muskler, avlägsnar onödigt fett och ger en lätt och energisk känsla.
Renar kroppen från de gifter som samlas genom en ohälsosam livsstil och återför förlorad livskraft till kroppen.
Håller kroppen och sinnet ungdomligt, friskt och livskraftigt.
Utgör effektiv träning kombinerad med olika sporter och fritidsaktiviteter.
Minskar risken för sträckningar och skador.
Förbättrar immunförsvaret och ämnesomsättningen.
Förbättrar syreupptagningsförmågan, kvaliteten på andningen och medvetenheten om andningen.
En forskningsresa i din kropp och ditt sinne.

Informationen är hämtad från:http://www.ashtangabook.com/se/ashtanga.asp

Ashtanga Yoga

Du måste börja på yoga med mig, sa en väninna. Javisst, varför inte tänker jag och vips så är man anmäld. Efter mitt första pass är jag alldeles lagom mör i kroppen och längtar till nästa pass. Kollar idag på nätet och hittar lite information. Det här är vad jag gett mig in på:

Att tänka på före och efter Ashtanga Yoga

Använd bekväma kläder, barfota och ta av tyngre eller åtsittande smycken. (Bekväma byxor hade jag, men tyvärr var de i ett glansigt material så balansövningarna var svåra att göra eftersom fötterna gled längs med byxbenen som man skulle luta sig mot)
Ät helst inte något stort mål mat närmare än 2-3 timmar före yogapasset. Om du är mycket hungrig kan du äta lite frukt. Drick helst inte mer än ett litet glas vatten en halvtimme före yogapasset. (Jag åt och drack alldeles innan för att undvika ett blodsockerfall).
Drick inte vatten under yogapasset. (Nybörjare som jag var hade jag vatten i massor med mig).
Utför aldrig yoga under påverkan av alkohol eller andra droger. (Jag var i alla fall nykter och hade inte rökt på).
Om du tar någon form av mediciner, konsultera då gärna med din läkare om kombinationen medicinering / yoga. (Har inte pratat med min läkare om detta).
Vid menstruation bör man inte göra yoga under första och eventuellt andra dagen (eller i alla fall ta det lugnt). (Gissa min status på denna punkt).Undvik skulderstående och huvudstående under de första dagarna. (Det gjorde jag, men det berodde snarare på min kapacitet).
Efter yogan är det viktigt att vila minst i tio minuter i total avslappning med vanlig andning. Ta med varma kläder eller en filt för att inte frysa under avslappningen. Vänta ca 45 minuter efter yogapasset med att äta eller dricka större mängder mat eller dryck. Om du blir känslomässigt berörd under eller efter ett yogapass ( som t.ex. sorg, irritation, glädje,.) välkomna känslorna ! Om det känns svårt kalla gärna på din yoga lärare eller kom gärna och prata om det efter åt, efter behov. För bästa effekt rekommenderas att du gör din yoga direkt på morgonen på fastande mage och ett "tomt" sinne. (Kvällskurs...)
Kom ihåg att det är din yoga, din kropp och du gör yogan i din takt ! (Jo tack, jag hann inget annat...)
När du utför din yoga kommer du att möta glädje, välmående men också motstånd och rädsla. Motstånd och rädsla kan ge utryck i ren fysisk smärta. Försök att möta dem med mod och var lyhörd på vad din kropp säger dig. Utsätt aldrig en smärta med för mycket påfrestning. Lyssna och känn din smärtgräns. Den vet bara du.
Underskatta inte kraften i Ashtanga yoga !
Det är en självterapeutisk metod för personlig utveckling.

Informationen är hämtad från:http://www.ashtangayoga.nu/

090909

Undrar hur många som gifte sig idag, nio minuter över nio.

I huvudet på Våge Kjellman

I bilen en tidig morgon:

- "Mamma, vi är coola!"
- "Eh, jaha? Ja, visst är vi det...
- "Vi kan stoppa bilarna. Och lastbilarna. Stopp i lagens namn säger jag bara."
Efter några sekunder fortsätter han:
-"Jag har runt huvud. Vinde har runt huvud. Men inte du mamma. Du har bara nästan runt huvud."
-"Hur menar du då?"
-"Wrrrrrroooooom". "Tut tut".

Sedan var vi framme vid förskolan.

DM

Jag har fyra biljetter till Depeche Mode på Scandinavium 26:e januari i min hand. Känslan är stor. Visserligen är bara en av dem egentligen min, men jag har fått förtroendet att förvalta även de andra tre. 4 x ren och skär glädje. 4 x musikalisk upplevelse. 4 x upplevelse av magisk dans.

Naturen sätter sina spår

Igår, tidig kväll, var hela familjen ute på svampjakt i skogarna hemmavid, vilket var uppskattat av alla fyra. Lite svamp blev det i korgen och vi träffade en granne som kom körandes med en fyrhjuling så lyckan var stor hos Våge.

Imorse kom Våge in i sovrummet, konstaterade att pappa redan borstat tänderna och åkt till jobbet och intog pappas plats i sängen för att kolla på barnkanalen. På nattduksbordet hittar han fodralet till filen Outlander - omskriven av TV4 Nyhetsmorgon som "Underhållande, blodig och våldsam SCI-FI".

Våge: -"Mamma, jag vill inte se den!"

Jag: -"Inte jag heller, det är bara pappa som gillar såna filmer."

Våge -"Vi gillar svamp istället".

Kärlek är...

... att plocka kantareller till sin man på väg hem från ett meandI-party.

Moder natur

Vi har idag varit på ett nedslående möte kring två giganstiska (160 meter höga) vindkraftverk som man vill bygga alldeles inpå husknuten. Buller och skuggeffekter blir ett faktum. Badplatsen kommer att försvinna. Att sedan huspriset rasar i värde bekommer mig inte. Jag vill inte flytta. Men jag vill inte heller att mina barn skall bo så nära gränsen till vad som är en säkerhetszon (400 meter) där de uttalar att framför allt barn absolut inte får vistas. När vi sedan står vid bilen glänser det till och en vacker trollslända uppenbarar sig och "rittlar" flera sekunder alldeles framför ansiktet på mig som för att tala om för mig att det kommer att ordna sig. Ett naturens tecken. Lugnande för stunden.

Det är i och för sig lördag

Mamma: -"Våge, vill du ha köttfärssås eller köttfärslimpa till middag?"
Son: - "Jag tror jag tar godis!"

Så gör prinsessor

Somliga i familjen vet exakt hur prinsessor gör. Vi har läst boken av Per Gustavsson. "Sagans prinsessor är ofta ljuva och väna. Fagra och svaga väntar de på sin prins. Men det gör inte Gustavssons prinsessa. Visst är håret gult och klänningen rosa. Visst har hon skor, klänningar och smycken i tusentals. Men när hon har gjort sina morgonbestyr och statsangelägenheter väntar äventyren. Då får minsann hockeygrabbar, huliganer och drakar se upp. Gustavssons prinsessa bryter mot våra fördomar på ett fantasifullt och uppfriskande sätt." http://www.boulevardteatern.se/

I morse var vi på en barnteater med samma titel, baserad på boken. För framträdandet stod Aja Rodas och Ulf Montan från Boulevardteatern. Det var en underbar upplevelse. Mitt i det första av många gapskratt tystnar Våge tvärt, vänder sig om mot mig och frågar tyst: -"Får man skratta på teater?". Har ni möjlighet att se den så ta chansen. Våge har varit på teater förut, men för Vinde var det första gången. Nu vet även han hur prinsessor gör.

På begäran

Får vi lov att presentera: Våra nya fåtöljer och vår nya ryamatta.

Våge har intagit sin TV-pose i sin zit-zack.

Hmmmm

Höll på att snubbla över stolen en morgon och undrade några korta sekunder varför den stod där den stod. Snabbt förstod jag varför. Gladast var nog Våge...

Dagens sanning

Klockan är ca 07.00 i morse:
Våge: -"Det regnar ju idag igeeeeeen!"

Så sant, så sant. Då, men inte nu längre.

Kanel

Våge: - "Mamma, dina blommor har kanel på sig!"
Jag: - "Nej, det är inte kanel. Det kallas för pollen och kommer från liljan själv."

Hela köket doftade gott av liljor när jag kom ner i morse.

Telepati?

Det finns män som väldigt ofta, nästan varje vecka, kommer hem med blommor till sin fru. Min man är inte en sådan man. Han visar sin uppskattning genom andra handlingar. Det är bra på så sätt att pengarna används till annat, men det är alltid ett uppskattat inslag när det händer. Kanske uppskattar jag det desto mer just för att det är en raritet. När min väninna igår berättade att hennes date kvällen innan hade haft med sig en bukett vita liljor blev jag något nostalgisk över hur det är i början, hur det pirrar när man ses hos varandra, vilka blommor som skall väljas, vilket vin som är passande osv. Allt är nytt att utforska. Samma eftermiddag kommer Patrik hem med en bukett med tillhörande vas och förkunnar att "jag ska försöka blir bättre på spontana uppskattningar av det här slaget". Buketten var just vita liljor. Även det mycket väl kända har mycket mer att utforska.

Njutning

Efter att ha lämnat Våge på Solägget fixas det nybakta frallor på Runes. De är fortfarande ljumna när jag tar min andra frukost vid 9.30.

Olga Rönnberg bloggar på mama.se

Jag är arg, jag är besviken!
Tänk: du är sjuk i diabetes, ditt socker ligger på 11 (gränsen går redan vid 6), ditt blodtryck är out of this world, njurarna på gränsen att kollapsa, du vägrar ta insulin och du...du röker nästan 2 pack per dag! Du ska opereras om två dagar och ska ha dialys (daglig dialys tydligen, 5ggr/dag) livet ut. Jag pratar om min egen far.
Varför tar man inte sitt eget ansvar? Läkarna är en sak men man måste kunna ta hand om sin del i det hela! Åtminstone sköta maten, ta insulinsprutan och sluta röka. Så basic!
Har du familj så gör åtminstone ditt bästa för att underlätta för andra. Egoistiskt.
Det sa jag dock aldrig till honom.

Jag (Camilla) röker i alla fall inte...

Inspiration

Min gudson Hannes, 6 år gammal, har alldeles nyligen fått diabetes typ 1. Idag träffade jag honom när jag lämnade Våge på Solägget och han sken som en sol och berättade att han tar sina sprutor helt själv numera. "Jag kan det nu!" Det strålade lycka om honom. I samma anda frågar han mig hur det går med mina sprutor. "Jo tack, det börjar gå bra nu." Hans sinnesstämning inspirerade och gjorde starkt intryck på mig. Jag skall ju vara ett föredöme för honom, inte tvärtom. Nu måste jag hålla mina värden så att jag även i fortsättningen kan se honom i ögonen och svara honom ärligt att det går bra och kanske kan jag stötta honom en bit på vägen om han skulle stöta på svårigheter. Jag har ett ansvar. Jag är hans gudmor.

Diabetes hela livet

"Det är ju bara att ta sitt insulin varje dag i rätt tid och i rätt mängd. Man ska förstås äta "rätt" utan att någonsin "fuska", kontrollera sitt blodsocker regelbundet och självklart motionera ofta. Sedan är det faktiskt bara att balansera detta så att blodsockret aldrig blir för lågt eller för högt. Naturligtvis ska man göra det här varje dag resten av livet och någon semester för att koppla av ifrån det kan man förstås inte räkna med." Genom boken Diabetes hela livet av William Polonsky har jag förstått att det finns fler som jag, fler som inte agerar riktigt som man ska även om man tänker rätt, vill göra rätt.

Vi har sett herr kantarell

Dagens väder var perfekt för en tur i skogen. Svampkorgen var med och den "fylldes" med kantareller och taggsvamp. Fantastiskt roligt att plocka, mindre roligt att rensa och framför allt luktar det peck att steka. Behövde dock inte utrymma köket idag, så jag utvecklas. Våge hittade till sin stora lycka sina allra första kantareller helt på egen hand. Vi stötte också på en och annan svart skogssnigel som Våge kallade för salta sniglar - han är liksom sin mor och far helt galen i salt lakrits. Tur att han inte fick för sig att smaka vilket annars inte är ett helt otänkbart scenario när det gäller äldste sonens nyfikenhet och kreativitet.

Sittstatus

Fåtöljerna var gudomliga!

Marley&me

Det blev bara en film igår - Marley&me. Det skulle vara en komedi och visst skrattade man på några ställen men mest av allt grät man. I alla fall jag. Det var jag inte beredd på. Vet inte när jag grät så att jag hulkade senast. Alla som har haft egen hund och barmhärtigat sig och avlivat den kommer att känna igen sig. På ett sätt kanske förlösande, men ack så smärtsamt. Jag har sedan dess starkt hävdat "Aldrig mera hund", men slutpläderingen i den så typiskt amerikanska (USA) filmen får en att fundera på om det inte är just det man skall ha...

Fredag

Välkommen hem älskling! Filmerna är redan hyrda.

Definitivt filmfredag!

Våra gråa, mjuka och alldeles luddiga fåtöljer är på ingång.
Ibland kan saker tydligen gå fortare än vad man tror.

Hög puls

Alla som träffat Vinde det senaste vet att han numera är mycket snabb i sina handlingar. Trots att jag är medveten om detta lyckades Vinde helt på egen hand ta sig hela trappan upp till andra våningen utan att jag märkte det. Han är inte bara snabb, han kan vara mycket tyst också... Koppel, sele, ALLTID stängda grindar, total och oavbruten uppsikt får gälla i framtiden. Snart kan jag sluta hyperventilera.

Sanningens ord?

Med tanke på de diskussioner, kring vattnets betydelse för en baksmälla, som varit sedan helgens kräftskiva mellan några deltagare tycks följande rader (som Janne bifogat mig) passa bra:

Wine and Water

To my friends who enjoy a glass of wine... and those who don't.

As Ben Franklin said: In wine there is wisdom, in beer there is freedom, in water there is bacteria.

In a number of carefully controlled tests, scientists have demonstrated that if we drink 1 litre of water each day, at the end of the year we would have absorbed more than 1 kilos of Escherichia coli,(E. coli) - bacteria found in faeces.

In other words, we are consuming1 kilo of poop. However, we do NOT run that risk when drinking wine & beer (or tequila, rum, whisky or other liquor), because alcohol has to go through a purification process of boiling, filtering and/or fermenting.

Remember!!!!! Water = Poop Wine = Health

Therefore, it's better to drink wine and talk stupid, than to drink water and be full of sh*t.

Där ser man

Hade precis hämtat Våge från förskolan och går tvärs över skolgården, på väg mot bilen, när jag får se Arlinda, en före detta elev på Tellusskolan. Det visar sig att hon har flyttat till Kållekärr för två månader sedan och har sin förstfödda, en dotter, i föreskoleklassen. Sin son skall hon skola in på Hattstugan så fort han beviljats plats, vilket betyder att Vinde och han blir avdelningskamrater och kanske klasskamrater så småningom. Ibland krymper världen verkligen ihop och vilken märklig känsla att träffa en gammal elev som har barn som är äldre än ens egna.

Omstart

Kunde man reboota sin egen hårddsik hade det varit gjort i mitt fall. Var hos min diabetesläkare på Kungälv igår och hon var inte så nöjd med mina värden. Jag har bestämt mig - nu får det ske en ändring på detta. Ett led är att publicera mina Hba1c-värden här så jag får stå upp för dem om de inte sänks. Målvärdet är 6-7. Det kommer att ta lite tid. Igår var det 13,2. När jag har varit gravid har värderna tom. varit nere på 4, så jag borde kunna fixa detta - jag har ju bestämt mig!

Utveckling och konsekvens

Det är verkligen underbart att Våge numera klarar av sina toalettbestyr på egen hand. Ofta hör man bara toalettlocket som dunsar till eller så spolas det - tecken på att allt går framåt. Det var dock inte lika roligt när han härom dagen valde den ljudlösa pottan utan att säga något. Jag upptäckte hans handlingskraft först då lillebror gladeligen satt och undersökte världen genom ett ihärdigt plaskande...

Det blir inget med det

Jag vill också sova, men Vinde är hur pigg som helst.

Inskolning

Det tar tydligen på krafterna att skolas in i nya miljöer och lära känna nya individer. Våge sover för ovanlighetens skull middag. Det var länge sedan sist.

Intensiv dag

Tidig morgon, mycket tidig morgon, bar det iväg till Kungsbacka för paddeltävlingen Kungsbacka River, maken ville ha revansch för att det blev DNF i Dalsland, och revansch fick han. Vet inget resultat ännu, men han tror inte att det gick så bra tidsmässigt. Desto bättre att han genomförde ett helt lopp som dessutom innhöll några forsar. Det var roligt att välkomna honom med hejjarop vid slutdestinationen. Efter 22 kilometers paddling såg han inte ens trött ut människan. Han klev iland, drack en del, bjöd sin banan till Våge, bytte kläder och sedan lyfte han sin kajak och bar den till bilen några hundra meter bort. En del saker kan se så enkelt ut när andra gör det.

Vi hann nätt och jämnt hem för att fräscha upp oss inför kvällens kräftskiva hos lillebror med familj i Valsäng. Jag är långt ifrån nykter och ändå anser jag mig vara tredje nyktraste person på festen, barnen borträknade. Den lyckade kvällen kan sammanfattas med tre ord: Oj, Oj och Oj! Tack värdparet för allt, framför allt att ni bjöd så på er själva - puss!

Oskyldig?

Två gånger i mitt liv har jag fått parkeringsböter och två gånger har jag lyckats tala mig ur dem med parkeringsvakterna direkt. Idag var en utav gångerna.

Svårt

Det är svårt att ha stark karaktär i Kungälv när kexfabriken går för högvarv. Mycket svårt.

Våga vägra

Jag och mina vänner har alla någon eller några gånger försökt ge våra barn Kåvepenin. Det brukar sluta med katastrof. Barn som skriker, tårar som trillar och all penicillin utspottad. Hur mycket hjälper den då? Jag har träffat en ängel. Han heter Dr Anders och tycker som jag att K är ett djävulens påfund. Han anser att inte en enda vuxen skulle ta K eftersom den både luktar och smakar peck så varför skall vi tvinga i våra barn detta? Han skrev istället ut Amimox till Vinde för hans öroninflammationer. Det må vara ett läkemedel med bredare spektra, men Vinde sörplar i sig det utan minsta protest. Nästa gång någon läkare försöker skriva ut K till mina barn tänker jag våga försöka vägra och be om A istället.

Service

Att prova bh:s med två småkillar kan vara besvärligt. Eller så kan man bege sig till Carolas i Kungälv och tala om vad man vill ha, få fram precis den varan i rätt storlek (vilken man inte trodde att man hade), betala och sedan gå och luncha.

Glädjekälla

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/musik/article5663048.ab

Skrattretande

Lillebror var här för att låna vårt släp men när han skall koppla på det upptäcker han att han valt fel bil. Den han tagit saknar dragkrok. Fniss, fniss.

Storkok

På fredag får vi 3 kg havskräftor att omsvepa i dillkronor och salt. Längtar efter dofterna som kommer att spridas i köket. Längtar efter lördag då smakerna får upplevas. Längtar efter festen.

Tålmodighet

Jag höll mig.
Men kanske inte så länge.
Det rätta tillfället inträffade snabbt.
Nu har han fått sitt paket och han är själaglad.
Helikoptern ligger bredvid honom i sängen där han sover sött.
Tänk vad lite plast kan betyda mycket.

Barbaflink

Varsin nattlampa till gossarna är beställt. Mycket finurlig lampa som inte blir varm utan kan följa med i sängen, till toaletten mitt i natten osv. Hittades på Svenska barnrum. Vill ha paketet nu! Det har hänt att Våge har vandrat in till oss de senaste nätterna för att det är för mörkt i hans rum när han vaknar till.

Paket i väntan på sin ägare

Igår var vi en sväng på Korggubben för att inhandla billiga sopborstar mm. Våge hittar då en polishelikopter i plast och stor kärlek uppstod. Prislappen var bara på 35:- så av ren princip att man inte kan köpa allt man vill ha satte föräldrarna stopp på denna kärleksaffär trots att sonen skrek över hela affären att han verkligen behövde just den helikoptern. Butikspersonalen hade svårigheter att dölja sina leenden över sonens utbrott. Vi klarade oss ur affären och tänkte att snart är det över, vi ska bara få i honom lite mat så blir det bättre. Visst lugnade det sig, men det varade inte så länge. Gång efter annan kom han på att han faktiskt var ledsen och ville ha just den helikoptern NU! Vi har aldrig sett honom så glad i något förut och aldrig så beslutsam. Även idag har han pratat om helikoptern. Det var den sista som var kvar så idag har den karaktärssvaga mamman varit och inhandlat just DEN helikoptern. Nu är hon dock så tuff så att han inte fått den med en gång, men så fort ett bra tillfälle ges (tex. som inskolningspresent när den är avklarad om några dagar) skall hon med glädje ta fram paketet och se sin son lysa upp som den starkaste stjärnan... Antagligen har han väl då redan fattat intresse för något annat. Intentionen förefaller dock vara god.

Tuff och hård

- en färgad fasad som ingen rår på?
Vinde har inte varit fullt tillfreds de senaste nätterna.
Imorse kom ett litet tecken på varför - en liten blodfläck på örngottet. Dubbelsidig öroninflammation och 10-dagars antibiotika blev Dr Anders föreskrift.

Soläggsnytt

Så har då Våge haft sin första inskolningsdag på Solägget i Kållekärr. Allt gick över förväntan. Mamman höll sig i skinnet och hade inget att klaga på. Personalen var till belåtenhet. Våge var förnöjd. Till sin pappa har han berättat att det var jätteroligt med de nya kompisarna. Jag som var där och vet att han i stort sett bara hade ögonen för bilarna och ett stort garage blev förvånad över att han ens noterat att det fanns fler barn i rummet. Men å andra sidan har vi ju alltid fått höra från förskolan att han har full koll på allt som händer i de lokaler han befinner sig i, så det var säkerligen fallet idag också.

Imorgon är det ingen förskola för oss eftersom all ordinarie personal har fortbildning/möte. Men på onsdag bär det iväg igen.

Våge kan man lita på

Eller om ni hellre vill: Den opålitlige mannen.
Hela familjen var samlad för pizza. Jag frågar Patrik om det kom med en K-L-U-B-B-A till störste sonen.
Patrik: "Ja det gjorde det och så blev det lite till."
Camilla: "Vad då menar du? Stannade ni vid Statoil också?"
Patrik: "Ja."
Camilla: "Jaha, köpte du snus?"
Patrik : "Snus? Nej, det gjorde jag inte. Jag tankade."
Våge: "Pappa, du köpte snus."
Patrik: "Nej, jag köpte ju ingen snus. Jag köpte ju godis."
Våge: "Pappa köpte snus ju."
Camilla: "Köpte du snus eller?"
Patrik: "NEJ, jag köpte ingen snus säger jag ju!"
Våge: Johoo, pappa köpte visst snus!"
Camilla: "Erkänn nu bara att du köpte snus!"
Patrik: "Okej då, jag köpte en dosa ..."

Tjörnrunt?

Vi har flytt holmen och alla turister idag för Malö camping där famlijen Dahlgren huserade. Vi blev dessutom bjudna på 40-årspresentslunch på Handelsman Flink - Gudagott med Havets Wallenbergare på en bädd av skirat smör, ärtcréme och till detta färskpotatis. Våge åt kycklingspett med potatis och aioli. Allt slank ner när han väl kommit sig till ro vid bordet.

Canastafredag

1-1 sedan ville bäbiskillarna gå och lägga sig, de är ju sååå trötta. Ställningen är nu 3-8 till oss tjejer.

Det vackraste jag vet

...just nu är Våges ord: "Mamma, vet du? Jag älskar dig! Och pappa också. Och Vinde med."
Jag står säker idag.
Idag kan jag ta många motgångar
utan att de kommer att beröra mig nämnvärt.

Dansmorgon

Barnen vakande tidigt idag så efter frukost har vi hunnit med att dansa runt till Ibizamusik på Youtube i flera timmar. Har aldrig velat åka dit förut men nu, just nu, är jag sugen. Vill ha många dyra paraplydrinkar och dansa hela nätterna långa.

Ögongodis - del 3

Ögongodis - del 2

De är inte många, men stora. Vinde - vår bäver!

Aj!

Lillebror har ryggskott. Jag har lyckligtvis aldrig behövt uppleva något sådant. Det verkar inte vara angenämt. Vi får hoppas att det snabbt går över. Ordet värktabletter kan låta som ljuv musik.

Ögongodis - del 1

Senast hända

Idag har mormor varit behjälplig med barnpassning när jag var på inskrivningssamtal på Solägget, Våges nya förskoleavdelning. Det blir nog bra (intalningspsykologi). På måndag är det första inskolningsdagen 9.30-11.00. Väl hemma igen hade jag nöjet att ha kvar mor på lunch och under intagandet dyker svärmor upp så vi var fler till kaffet efteråt. Sedan skulle farmor hem för att själv laga mat till sig och farfar.

Igår hade jag också nöjet av en lunchgäst. (Som ni vet hatar jag verkligen att äta som enda vuxen). Min kära väninna Margaretha var hemma en sväng till huset i Ucklum och passade på att ta ett väninnebesök. Mycket uppskattat! Annars har hon och mannen ett sommarhus (eg. stooor husvagn) i Halmstad där de vistas den här tiden på året. När M går ut till bilen för att hämta in en sak hör jag henne säga: "Tack, men det är inte jag som bor här, det är min väninna." Det visade sig vara en kvinna med barnvagn som gått förbi huset flera gånger och tänkt att det var ett så fint hus så nu passade hon på att framföra det. En kvinna med god smak alltså! Det M hämtade i bilen var en dvd inspelad i våras med hennes yngste son när han deltar i SMASK. Han vann deltävlingen i Örebro och fick åka ner till Malmö. Där hade de dock inte lika god smak. Jag var mäkta imponerad, visste inte att David, som sonen heter, hade en sådan fantastisk röst. Påminner lite om Martin Stenmarck (stavar han så?). Tack för den visningen kära M!

Vinden har vänt

Läste precis på Träningsrundan att mannen redan har börjat tala i termer som nästa gång vad gäller DKM+. Det kanske kan bli en tradition ändå.

Breakdance

Våge går i faderns fotspår och blir fräsch, fräck och farlig på dansgolven.

Tålamod

Efter fem minuter gav sonen upp: "Äh, vi får ju ingen fisk ju!"

Sofflocksliggare

Nedergårds alldeles egna Kronblom.

Att ta tillvara på stunderna

Ett ösregn kan vara så härligt!

Sådan far sådan son

Klipper pappa, klipper Våge.
Rastar pappa, rastar Våge.
Fikar pappa, fikar Våge.
Där pappa parkerar sin gräsklippare parkerar Våge sin gräsklippare.
Piff och Puff har antagit nya skepnader.

Sex

... år av oupphörlig kärlek firas på Nedergård idag. Vi som var där när det begav sig minns värmen och solen.