Kort sagt

Med förhoppning om ett Gott nytt år!

Välkommen 2010!

Ordkunskap

Våges ordförråd utvecklas hela tiden. Ständigt och jämt. Dagligen dyker nya ord upp som vi föräldrar försöker förklara så gott vi kan. Kanske lyckas vi inte alltid:

-"Skall vi sätta på potatisen med en gång när vi kommer hem eller skall vi vänta en stund?" (Camilla)
-"Vi väntar nog en liten stund bara." (Patrik)
-"NEEEJ! Jag vill inte att ni kokar potatisen. Jag blir svartsjuk då!"

Från oss alla

Till er alla: En riktigt härlig och gnistrande Jul!

Camouflerade renar

Ett kort drama i en akt som utspelar sig i Gunneby Nedergård 22/12 kl.19.30:

-"Jag vill inte sova mamma!"
-"Men om du sover nu så kommer tomten fortare. Nu är det bara två nätter kvar."
-"Jag vill krama tomten när han kommer och lämnar paketen. Med sina älgar och vagnen."

Snart 4 år?

Jag visar Våge julkortet som kom med posten idag och berättar att det är från farmor och farfar. Han lyser upp, betraktar kortet noggrannt, konstaterar att det är en tomte på framsidan och hämtar sedan telefonen.
-"Jag vill ringa och tacka för kortet!" En ung, men belevad och världsvan, man som vet hur man skall föra sig.

Stilla natt (dag)

Det bästa ljud jag vet är mina barns skratt när de leker tillsammans. Lugnt och stilla. Inget bråk. Bara glädje.

Mamma - den allsmäktige

-"Mamma, stäng av blåsten!"

Våge uppskattade inte alls vädret som bjöds igår.

Ur form

Vindes feber - min känsla av vanmakt.

Vinde var inte sig lik idag på inskolningen. Han var inte så värst intresserad av varken leksaker eller andra kompisar. Frukten ville han inte ens smaka på. Helst ville han vara i mammas famn. Han kändes varm och sedan hetare och hetare. När vi kom hem någon timme senare kollade jag febern. Termometern stannade på 39,6. Prisa skatteåterbäringen och Alvedon.

Hattstugan

Vi har nu haft tre inskolningsdagar för Vinde på Hattsugan och allt går som på räls. Han verkar verkligen trivas. Jag sitter i en soffa och känner mig helt överflödig. Min roll i detta är att bara finnas där och vara hur ointressant som helst. Som tur är finns det en förälder till där med samma uppgift så vi kan korta tiden för varandra. Han är mekaniker på Borealis så nu kan jag mycket mer om deras skifttider, jourtider, påslag vid helger osv. Jag har också fått ta del av hans bröllopsminnen och vad kalaset kostade. Som sagt, jag behöver bara sitta i en soffa och vara hur ointressant som helst...

Kvicktänkt

Som de flesta små barn finner Vinde det alldeles förfärligt roligt att kasta iväg saker. Så även med dagens kalenderpaket, en småbil. Storebror var inte långsam med att poängtera för mig att Vinde därmed inte gillade sin bil. -"Han gillar den inte för den är orange. Vinde gillar inte orange. Men jag gör det mamma! Jag gillar orange jättemycket." I Våges värld var det så självklart att bilen därmed borde vara hans.

Dagens lucka

De bäst spenderade 35 kronorna någonsin måste tillskrivas en pruttkudde till Våge. Vilken rolig frukost jag haft idag med killarna! Kan knappt vänta tills jag skall hämta hem Våge från förskolan.

Lucköppning

Första paketen är öppnade. Nu har varje morgon och frukost en ny innebörd för pojkarna. Har helt missat att kolla på årets julkalender idag. Hoppas den är bra.

Tacksamhet

Idag känner jag enbart stor tacksamhet över livet. Chocken sedan jag igår krockade med en älg har lagt sig. Nu ser jag bara vilken otrolig tur jag och sönerna hade. Våra skyddsänglar måste ha varit med oss. Inser att balansen mellan total katastrof och nuläget hängde på enbart ett par decimetrar, kanske till och med centimetrar. Inga personskador, enbart frontskador på bilen. Hoppas skadorna på älgen var lindriga eller att jaktlaget hittade det som jag tror var en fjolårskalv. Förundrad över att jag igår, bara några timmar efter olyckan, ändå stod och hade livliga diskussioner med Våge som vägrade borsta tänderna. Så oviktigt i sammanhanget.

I väntans tider

I lördags blev min insändare publicerad i ST-tidningen. I dagens tidning var det ingen som hade gett något mothugg. Vi får se hur det blir i nästa nummer...