måndag 14 februari 2011

Host, host

-"Usch, vilken hosta du har fått Våge!"
-"Ja, jag vet inte vem som har skickat den till mig."

Ooooops!

imgres.jpg Sitter på vårdcentralen med Våge och Vinde. Blir sittandes där länge. Minuter blir till timmar. En av sakerna som fördriver tiden för sönerna är vattenbehållaren där man kan välja mellan med eller utan bubblor. Sönerna dricker, hämtar ny omgång, dricker osv. Helt plötsligt, med hög och klar stämma utbrister Våge:
-"Åh, vad gott med vatten! Det smakar inte sprit!"

Darwins teori

imgres.jpg

-"Nä, nu är det dags för pappa att stiga upp och åka till jobbet." (Patrik)
-"Ja, men du måste äta frukost först." (Våge)
-"Nej, jag äter ju inte frukost innan jobbet. Jag äter en massa bananer när jag kommer fram istället." (P)
-"Som en apa då!?" (V)
-"Ha, ha! Ja, det skulle man väl kunna säga." (P)
-"Som en svart apa. Min pappa är en svartapa!" (V)

onsdag 9 februari 2011

Jag har en ängel i mitt rum...

... Hon har den vackraste av själar. Idag blev jag åter påmind om hur skört livet är, hur fort allting kan ta en ny vändning. På väg mot Stenungsund från Ucklum får bilen sladd. Det är blixthalka. Bilen wobblar från sida till sida på vägen. Lyckligtvis träffar jag inte mötande bil. Det handlar bara om bråkdelar av en sekund. Till slut tar den vingliga färden slut när jag hamnar med fronten rakt ner i diket på fel sida vägen. Det blir totalstopp. Fronten tar smällen och bilens "rumpa" står i stort sett rakt upp ur det djupa diket. Smällen gör att glasögonen far av. Värk i ett knä som slagit i instrumentpanelen och värk efter bältet. Chock infinner sig men framför allt är det känslan av lycka över att det inte gick värre som tar överhand. Jag har så mycket att vara tacksam för. Jag har så mycket kvar att uppleva.

torsdag 3 februari 2011

Galleri Nedergård















Har nyligen ramat in familjens senaste konstinförskaffning.

Kvinnan på Kamerahuset som utförde jobbet tyckte om färgerna och ansåg att tavlan kunnat hänga på i stort sett vilket galleri som helst.
Hon blev inte mindre imponerad när jag sa att konstnären heter Vinde och är två år gammal.

Stolt moder. Mycket stolt.