Samvete

Jag tror på mänskligheten (oftast i alla fall). Jag vill tro på mänskligheten. Jag vill tro gott om människor (i alla fall innan de bevisar motsatsen). Min tro har sats på prövning de senaste dagarna. I torsdags eftermiddag var Våges nästan nya gummistövlar borta. Vi såg dem på morgonen på Våges plats och han hade inte använt dem under dagen. Hmm, var kunde de vara? Jag och en ur personalen letade i Våges hemvist, vi letade i den andra hemvisten - inga stövlar. Ja, ja det var inte mycket att göra. Personalen skulle fortsätta leta. Jag tänkte att på tisdag när vi kommer tillbaka kommer de att ha kommit fram, men nej så blev det inte. Vi vände upp och ner på allt i båda kapprummen en gång till (ja, vi tittade i torkskåpen denna gången också) utan resultat. Jag åkte hem och skrev en lapp om att Våge saknade sina stövlar, letade upp en bild på internet och klistrade in så alla visste vad de skulle leta efter. Lappen sattes upp i dörrfönstret på förskolan och ser man på. Efter ytterligare ett dygn dök de upp. Helt plötsligt fanns de i kapprummet på ett ställe där vi är flera som har letat... Vad som ligger bakom får vi kanske aldrig helt rett ut men kanske hade ett samvete något finger med i spelet? Vi är hur som helst glada över att inte behöva köpa ett par nya stövlar!