När vi under sensommaren och in på hösten har varit ute i skogen och plockat svamp har Våge nästan varje gång vid något tillfälle stelnat till och frågat: "Vad var det? Jag tror det var en uggla. Jag är rädd!" Vad han fått denna uggleskräck ifrån är för oss en gåta. Idag tog vi tag i saken och åkte till Nordens ark med främsta syftet att se så många ugglor som möjligt i avvänjningssyfte. Jag tror att det funkade. Vi har sett berguv, slaguggla, lappuggla och fjälluggla. Inte bara sett utan studerat i kikare. Alla andra djuren fick vi som bonus. Det enda djur vi inte fick syn på var uttern. Den har å andra sidan aldrig visat sig för mig på NA. Över fyra timmars promenad gav oss härligt rosiga kinder. Väl hemkommen efter ett glas rödvin till maten blossar de rejält. Vindes största behållning var utan tvekan fåren. När de bräkte och han härmade var lyckan inte att ta miste på. Han var annars den förste att se Amurtigrarna. Han gjorde oss andra uppmärksamma genom att säga maooo, maooo upprepade gånger. Frågar du Våge var nog höhoppning det tuffaste. Man klättrar upp en våning och hoppar sedan ner igen genom en lucka i golvet och landar i ett mjukt hav. Synd bara att delar av havet följt med hem - helt omöjligt att borsta av. Det fick det vara värt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar