Två män i sängen är en för mycket

Jag har med lätthet haft tre män i sängen. Flera gånger det senaste faktiskt. I natt hade jag två och det var verkligen en för mycket, till och med två för mycket. Det började med att Våge kom inrusande och var kissnödig, sedan ville inte han gå tillbaka till sitt rum. Sängen är stor nog och Patrik är i Skåne så det borde inte vara några problem. Det är bara det att han helst vill ligga kloss an, så nära som det bara går. Det hade väl också kunnat gå an om han bara låg still. Hans Duracellben är inte stilla ens i sömnen. (Vanligtvis ligger Våge närmast sin pappa och Vinde närmast mig.) När vi väl kommit oss till rätta var det så dags för Vinde att protestera högljutt. Han gav sig inte. Han skulle bara ammas. I detta väcker han sin storebror och så börjar allt om på nytt igen. Sällan har jag önskat att få ligga helt ensam i min säng som i natt. När det började ljusna ute är jag inte säker på att jag slocknat ens för några minuter. Antagligen har jag väl det, men det kändes som om natten varit totalt sömnlös.