-"Jag tittar på kantareller! Jag tittar på kantareller!"
Även en liten treåring på hög höjd i försvårande ljus kan hitta de små gula (som de övriga tre i sällskapet gått förbi).
Sitter på vårdcentralen med Våge och Vinde. Blir sittandes där länge. Minuter blir till timmar. En av sakerna som fördriver tiden för sönerna är vattenbehållaren där man kan välja mellan med eller utan bubblor. Sönerna dricker, hämtar ny omgång, dricker osv. Helt plötsligt, med hög och klar stämma utbrister Våge:

Hos Kjellmans på Nedergård är lördagsmorgonar heliga. I alla fall för mamman. Då hinner man äta stora, långsamma frukostar, lyssna till Ring så spelar vi följt av Melodikrysset. Många koppar te hinner avnjutas. Många vuxenpoäng samlas på en och samma morgon. Lördagens frukost var inget undantag. Mitt under rssv höjer plötsligt Våge radiovolymen nästan till max och utbrister: -"Jag gillar sån här rockenrollermusik!" och sedan headbangar han så gott den lille kroppen förmår. Låten var Lick it up med Kiss. Dags att börja leta svarta T-shirts med tryck på.
Är inte jättenöjd med att förskolepersonalen inte informerade oss föräldrar om att Våge fått en dörr i huvudet igår. Fick reda på det av en annan elevs förälder. Förklarar det att han velat kräkas hela gårdagskvällen/natten/morgonen? Har han fått hjärnskakning? Under luggen finns ett relativt stort sår och en rejäl, blå bula. Har varit på vc och allt är bra för övrigt. De kan varken bekräfta eller dementera hjärnskakning. Skall vara vaksamma på pupillerna och om han fortfarande mår illa/kräks om någon dag får vi återkomma för screening. Han får absolut inte få ett slag mot huvudet. Lugn och ro rekommenderas. Lycka till känner vi!
Idag har familjen Kjellman ordnat barnkalas för Våge med inbjudna kompisar för första gången. Vi var förväntansfulla och nervösa hela högen tror jag. Våge fick välja helt fritt vilka han ville bjuda och alla utom Max hade möjlighet att komma. Våge var supernöjd när Joel, Alice, Freja, Anton och Lucas anlände. Det kom också två bonusar i form av småsyskonen Henning och Annie. Alla började leka med alla med en gång och de var snabba till bords när det bjöds korv med bröd, kakor och glasstårta. Ett populärt inslag var att få göra sönder mormors pepparkakshus och äta upp. Ett annat spännande moment var discodans till barnens favoritlåt "Manboy". Hela vardagsrummet gungade. Mina ögon tårades av skratt. Vilka blivande stjärnor! Ingen ville sluta dansa till samma låt om och om igen, "En gång till! En gång till!" Sedvanlig fiskedamm ordnades med riktigt fiskespö. Tur att PutteK tänkte på att ta bort flugan innan... Påsarna innehöll godis, klubba, ballonger och en liten Bamsebok. Även föräldrarna som stannade kvar var till synes nöjda med broccolipaj och ost- och skinkpaj med tillhörande sallad, kaffe och söttilltugg. Våge är nöjd, gästerna verkade nöjda - vi är nöjda!
Klarade julafton men på nyårsafton sprack det. Irit igen. Det var bara att åka till Ögonakuten på Uddevalla. Träffade en läkare som tyckte att det nu fick vara nog. Jag var inte sen med att hålla med. Utredning på gång. Massa blod skall lämnas för analys. Vid vårt avsked fick jag med mig ett par ord av visdom av farbror doktorn dessutom: -"Och du, glöm inte att le lite mer!" Inga problem. Jag skall bara bli av med denna förkylning som golvat mig de senaste dagarna och droppa Opnol i ett par månader framåt. Annars är, och kommer jag att ständigt att vara, leende.