En synd kommer sällan ensam

Lönneberga må ha haft Emil, men Gunneby har sin Våge. Efter lakritsincidenten i morse har tokigheterna bara fortsatt denna dag. Senare, i samma säng där tidigare hyss inträffat, hittade Våge ett litet hål, med betoning på litet, i lakanet. Detta lyckades Våge förvandla till en stor reva på ett par sekunder. När Våge var ute i sandlådan ensam, medan mamma och lillebror var inne, fick han syn på Toyotan och tyckte att det var en bra idé att använda "hyllan" vid bagageluckan till att hälla sand på, mycket sand. Senare vilade vi alla tre. Vinde somnade och när han vaknade till och låg och jollrade för sig själv sa Våge till mig att han skulle gå in till Vinde och kolla. De hade väldigt kul ihop och skrattade högljutt båda två. När jag kommer in har Våge klättrat ner i spjälsängen till Vinde så där ligger de båda två. Tur att den inte välte av Våges tyngd när han klättrade! Efter middagen ville Våge måla så väskan med alla kritor, tuschpennor mm plockades fram. Jag går på toaletten och när jag någon minut senare kommer ut i köket hittar jag blåa fina konstverk. Synd bara att de var på det vita köksgolvet och inte gick att tvätta bort... Hoppas PutteK har något dundermedel i garaget som kommer att funka. Häremellan har jag hittat Vinde invirad i filt, Vinde invirad i täcke, Vinde med kudde på huvudet, Våge sittandes på Vindes rygg, Våge sittandes på Vindes mage och som grädde på moset hittade jag dessutom diverse köksredskap från en av kökslådorna i skåpet med alla kastruller. Säga vad man vill men det är aldrig långtråkigt med bröderna Kjellman i huset!