Öronen är känsliga för Våge. Det är inte utan visst mankemang som man får lov att titta i dem. När han sist hade ont i ett öra fanns det så mycket vax i örongången att det var svårt för fabror doktorn att avgöra om det var en inflammation eller ej. Att suga ut vaxet var inget som Våge tänkte vara med om även om vi andra tyckte att det lät som en bra idé. När han hade ont var Revaxör inte heller ett bra alternativ, men nu var det dags. Vi har laddat upp för behandling ett par kvällar i rad, men pappan har konstigt nog lyckats förtränga det vid varje läggningsdags. Igår bestämde sig mamman för att det skulle bli av. Hon hade förberett sig på att ett hysteriskt inferno skulle utbryta. Ytterst lite övertalning om att örat behövde medicin krävdes och när sedan örat fick tomteskägg var allt bara roligt. Inga problem att krypa till kojs med fetvadd hängandes ut ur örat och idag på morgonen gick det också bra att skölja rent örat med den oranga "pipbollen". Nu är mamman mest förundrad över hur olika saker och ting ter sig olika gånger med barn. Varför var samma gosse helt hysterisk och gapade och skrek över en för mamman till synes bagatell igår (en blöt overall lades på fel ställe i bilen)? Om hon löser den gåtan kan hon tjäna massor av pengar och hjälpa andra småbarnsföräldrar. Men å andra sidan är det just den nyckfullheten som är med och gör barn till medlemmar av det gåtfulla folket och det är inget hon vill undvara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar